Hur säger jag ifrån utan att föra nån annans talan?
Jag har ett litet dilemma som kanske nån kan hjälpa mig med? Det handlar om att agera motstånd vs föra någon annans talan.
Det är så att jag ganska ofta stöter på saker som jag uppfattar t.ex. rasistiskt eller transfobiskt. Det kanske förekommer ord som sticker i mina ögon, eller så är det nån som utan att problematisera likställer man med kuk eller liknande. Det kan vara vad som helst.
Jag undrar ofta vad jag ska göra i dessa situationer. Min första instinkt är att säga till. Helt enkelt kommentera det jag tycker är fel, och motivera lite, och sen hoppas att personen ifråga kan ändra texten.
Sen börjar jag fundera, är det verkligen jag som borde göra detta? Jag är vit och cis och blir alltså inte personligen förtryckt av det som skrivs. Hur kan jag vara säker på att det jag läst faktiskt är just rasistiskt/transfobiskt och är det verkligen jag som ska föra berörda personers talan?
En annan idé är alltså att vidarebefodra texten till någon som är rasifierad/trans. Då får den personen avgöra om det finns nåt fel i det som skrivits och också prata för sig själv.
Fast samtidigt känner jag att jag kanske inte vill trycka upp rasism eller transfobi i ansiktet på någon hela tiden. Många är väldigt utsatta som det är, utan att behöva se allt som pågår. Jag vet ju med mig själv att jag ibland vill undvika vissa bloggar eller liknande, för att jag inte kommer att klara av det förtrycket just då.
Fast samtidigt känner jag att jag kanske inte vill trycka upp rasism eller transfobi i ansiktet på någon hela tiden. Många är väldigt utsatta som det är, utan att behöva se allt som pågår. Jag vet ju med mig själv att jag ibland vill undvika vissa bloggar eller liknande, för att jag inte kommer att klara av det förtrycket just då.
Då gäller det ju också att man kanske känner någon väl som man kan göra detta med. Och just nu känner jag nästan inga rasifierade eller transpersoner (ärligt så känner jag typ ingen. Jag har kanske tre vänner).
Och för att ytterligare ta med en faktor så kan jag också, ifall jag tillhör en minoritet, ibland tycka att det är skönt att också se att folk ur majoriteten faktiskt står på min sida (även om det inte alltid blir hundra procent rätt).
Och för att ytterligare ta med en faktor så kan jag också, ifall jag tillhör en minoritet, ibland tycka att det är skönt att också se att folk ur majoriteten faktiskt står på min sida (även om det inte alltid blir hundra procent rätt).
För tillfället löser jag ibland detta med att visserligen själv kommentera, men att också bifoga en länk till t.ex. ett blogginlägg där en berörd person pratar om just det som jag skriver om. Alltså, om jag t.ex. ser någon använda n-ordet så kan jag skriva att personen ifråga inte borde säga så, och sen länka till ett blogginlägg där en rasifierad person motiverar varför det ordet är kränkande.
Hur gör ni när ni stöter på förtryck, när ni har en privilegierad position? Hur tycker ni, om ni är den utsatta, att en mer privilegierad person ska göra?
Kommentarer
Postat av: honungsbi @ http://honungsbi.wordpress.com
Jag tycker att man till vardags ska säga ifrån. Däremot gillar jag inte när experter som uttalar sig i media inte tillför den utsatta gruppen som diskuteras. Alltså till exempel när invandring diskuteras och samtliga experter är vita svenskar eller när fokus läggs på en transpersons familjs känslor istället för på personen själv.
Postat av: Strukturama @ http://strukturama.se
Tycker detta är så svårt. Jag generaliserar män och kvinnor (samt likställer med kön osv). Tillägger ibland, dock inte alltid, att det handlar om cispersoner. Tycker det är viktigt att generalisera för att visa på hur samhället framställer män och kvinnor olika, men är samtidigt rädd för att trampa någon på tårna.
Trackback
