Jag läste någon artikel om kvotering och lite kommentarer till denna nyhet, och slogs av samma gamla argument som många gånger tidigare. "Man ska väljas utgående från kompetens, inte kön". Kort så.

 

Det låter ju fint, och jag kan väl hålla med på nåt plan. Fast jag hatar när kvoteringsfrågan reduceras till detta. Jag tycker att det finns så många fler aspekter att prata om när det gäller vem som har makt, och hur man kan ändra den fördelningen.

 

När vi tänker på "en bra beslutsfattare" eller "en bra maktinnehavare" tänker vi automatiskt på vissa egenskaper. Jag tänker på en rak, något kall men rättvis person. Någon med pondus, som man är lite rädd för men som klart och tydligt kan säga sin åsikt utan att tveka eller gå in på sidospår för mycket. Säkert har vi alla något olika definitioner, men jag gissar att det ändå är ganska lika.

 

De saker som jag räknade upp är typiskt manliga egenskaper. Det är just förmågan att vara rak och tydlig, och ofta ganska hänsynslös och icke-känslosam som uppskattas hos en bra maktinnehavare, och det är också liknande egenskaper som män traditionellt anses ha. Kvinnor är däremot varma och snälla, känslosamma, osäkra och har dåligt självförtroende. Vi anses p.g.a. dessa egenskaper inte vara lika bra som chefer, ledare eller maktinnehavare som män. Undantaget är om vi anammar de manliga egenskaperna, och t.ex. blir bättre på att hävda oss själva, ta plats och utstråla pondus.

 

Jag tror alltså att vår definition av kompetens till stor del hör ihop med typiskt manliga egenskaper, och det beror säkert mycket på att det är just män som sitter (och alltid har suttit) på en så stor del av makten. När vi funderar på vem som är en kompetent maktinnehavare eller beslutsfattare så kommer vi fram till egenskaper som är typiskt manliga, eftersom det nästan bara är män som har haft makt. Vi har aldrig sett mer typiskt kvinnliga egenskaper hos maktinnehavare.
Därför tycker jag att uttrycket "kompetens, inte kön, ska avgöra" är problematiskt. Vem som anses kompetent är inget objektivt, utan har till stor del med kön att göra. Om vi nästan bara har sett manliga maktinnehavare kommer ju vår syn på "kompetent maktinnehavare" att utgå ifrån typiskt manliga egenskaper, och därför kommer män också i fortsättningen att gynnas av ett urval baserat på "kompetens" i dess nuvarande definition. 

 

Jag tror att det hade varit bra att ifrågasätta vår syn på kompetens. Är det t.ex. alltid bra att en beslutsfattare är väldigt säker på sig själv och har pondus, eller kan det vara bättre med lite tvekan och osäkerhet ibland för att få fram fler sidor av samma problem, eller få med fler i beslutsprocessen som idag inte vågar komma till tals? Säkert är många av de typiskt manliga egenskaperna, de som idag definierar kompetens, i många fall bra, men jag tror också att det går att utvidga "chefsrollen" så att även en del typiskt kvinnliga egenskaper, och således också kvinnor, passar in i den och därmed anses kompetenta att inneha makt.

 

Som jag sa i början är det en komplex fråga, som måste ses ur många synvinklar. Detta är bara en; dock är det en synvinkel som jag tycker ofta missas, och jag önskar att man hade talat mer om det!