Filmtips: Children's Hour

Sanna har påbörjat ett "projekt" som hon kallar flatfilmsfredag! Där tipsar hon om filmer som utgår ifrån lesbiska kvinnor, med syftet att vidga normen och få fler intresserade. "På samma sätt som filmer med till övervägande del kvinnor i rollerna, [...], anses angå enbart kvinnor så anses filmer om lesbiska kvinnor angå just lesbiska kvinnor – men det ska vi väl råda bot på?", skriver hon.
 
Och jag är helt med. För såna som jag, som bor på landsbygden, nära en mindre stad, och dessutom nästan i ett bibelbälte, är det faktiskt sällan man stöter på hbtq i vardagen. Jag känner några homo- och bisexuella personer, men det tror jag mest är för att jag gärna rör mig i de kretsarna. Det är inte så lätt att hitta hbtq-personer här, inte för att det inte finns, utan för att man inte kan vara särskilt öppen.
Det blir därför en ond cirkel. Människors fördomar och trångsynthet gör att personer inte vågar vara öppna med sin sexualitet. Det i sin tur gör att dessa trångsynta personer aldrig får nån chans att öppna ögonen och så fortsätter det så. 

Ett bot på det skulle mycket väl kunna vara filmer/litteratur. Vi behöver normalisera hbtq och ett sätt att göra det, utan att tvingas offra sig själv eller andra, är att ge människor en inblick i det genom filmer.  
Därför tänkte jag att jag också skulle vara med och tipsa lite om filmer jag har sett som går på det temat. 
 
Därför börjar jag helt enkelt med en rätt gammal film. The Children's hour
Filmen är från 1961 (och är således inte i färg, men det tycker inte jag spelar så stor roll) och Audrey Hepburn och Shirley MacLaine är huvudrollsinnehavare.
 
 
Karen och Martha, som de heter i filmen, driver en flickskola och det har precis börjat gå bra. Karen bestämmer sig för att hon ska gifta sig med en man så småningom, och Martha gillar inte riktigt den idén. Några av barnen på skolan snappar upp en del av detta och börjar sprida ryktet att Karen och Martha är älskarinnor och känner mer för varandra än vänskap. Detta gillas inte av barnens föräldrar, och snart står skolan tom. 
Det som ändå bara var ett dumt rykte visar sig i slutändan innehålla en del sanning.
 
Filmen utspelar sig som sagt på 60-talet, och det är ganska trevligt att upptäcka att samhället faktiskt har utvecklats. De två kvinnorna skulle idag inte bli utstötta på det sätt de blev på 60-talet.
Däremot kom jag att tänka på hur mycket det på den tiden ändå handlade om okunskap. För de flesta (i filmen i alla fall) kändes tanken på två kvinnor som älskarinnor ganska onaturlig och konstig. Jag fick känslan av att de flesta hade kunnat vänja sig vid det om de bara hade fått en närmare inblick, och att de då hade varit ganska ok med det. 
Idag är de flesta av oss ganska välupplysta. Vi fattar att ett lesbiskt förhållande inte är nåt jättekonstigt och perverst utan ändå ganska likt ett heterosexuellt förhållande. Och ändå är homofobin så utbredd, och det sker bara grövre och grövre hatbrott. Så jag vet inte om något i utvecklingen har slagit slint, eller om det helt enkelt bara finns rötägg i alla generationer.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0